lördag 4 juli 2009

Må icke livet mätas i mobiltelefoner

Jag tycker att jag är en rätt så bra människa. Jag gör inte så många dumheter per dag och jag kan nog tänka mig att jag är rätt omtyckt. Jag syndar inte mer än vanliga och jag försöker alltid göra rätt för mig. Jag har inga allvarliga laster och jag missbrukar inte, varken rusdrycker eller rökverk, i något större format.

Så varför straffas jag? Varför fungerar inte mina mobiltelefoner?

Som jag har tjatat om så tycker jag illa om min W910i. Den stänger av sig med ojämna mellanrum och då och då byter den även startbild. Men det var ju bara den kosmiska strålningen...ja...just ja... Tillslut blev jag sååå less att jag köpte mig en ny. Den 2/6 kom jag ut från Telemäklarna med en sprillans ny W508. En vit och fin viktelefon. Helt nöjd jag!

Idag kukade (ursäkta ordvalet, men jag är arg) den också ur!!! Den tappade nät och hittade aldrig tillbaka. Telefonen indikerar att jag har fel sim-kort i. Vaddå fel? Det är ju det enda jag har och det har alltid varit rätt förut! Hur jag än gör så går inte telefonen igång.

Körde hem till lägenheten (i argen) och bytte tillbaka till min gamla. Funkar inte. Går inte igång. Kan ju i och för sig bara vara ett taskit batteri...eller de kosmiska strålningarna.

Så nu sitter jag här på stugan igen, blödande näsblod av all irritation, spillandes kaffe på mitt vita linne för att jag skulle parera kaffet mellan tussen i näsan och hunden som vill ha min uppmärksamhet, bitter och med min gammel-gammel telefon, w550i.

Suck... hoppas att jag har tur i annat än mobiltelefoner... för det verkar jag suga i!

Inga kommentarer: