Utmaning: Ta sig från punkt A till punkt B

Jag skulle vara på en kurs kl 16.15. Kl 16 låste jag upp min ytterdörr och jäktade in. Tokkissade och försökte plocka med mig de grejer jag behövde för kursen.
Glömde ändå ett papper.
Jag bor i normala fall ca 5 min från lokalen och jag hade ca 12min på mig. Enklaste vägen är avstängde så jag visste att jag skulle vara tvungen att ta upp en gata tidigare för att komma fram till parkeringen. Det jag inte hade kommit på var att det är nån slags rusningtrafik runt 16-snåret. Det blev jag ju snabbt varse. Mest för att det var lååång bilkö genom en rondell där jag skulle svänga vänster, för att komma upp på den där tidigare gatan jag nyss nämnde. Snabbt beslut var att ta höger upp på en annan gata för att sen svänga tillbaka vänster. Men då sket det också sig. Just där skulle dom lägga ny asfalt, just då. Slut på gator som är raka vägen, dags för omvägen. Omvägen blir flera kvarter och flera trafikhinder värre. Vet ni hur fort tiden går när sånt här händer? Jag kom inte i tid. Jag var 3 min sen. Det betydde att att inte fick vara med på själva intoduktionen utan fick sitta utanför ytterligare 15 min. Suck. Nästa vecka skippar jag att kissa och tar med mig alla grejer till jobbet så jag kan köra raka spåret.
Jag fick ett nytt sånt papper som jag glömde hemma.

K.U.F

Jag är en stolt K.U.F

Jag lovar! Jag har Kul Utan Facebook!

Helgen som kom och gick

Förra veckan var ju första veckan med ungarna. Det är alltid en massa saker som inte är helt färdigt men man kommer inte på det förrän i skarpt läge så att säga. När man står där och ska ha just det där pappret eller just den där boken och man inser att de är någon helt annan stans. Ur kaos föds kreativitet konstaterade vi i morses. Och visst är det så. Jag är ju en hejdundrande fröken i kaos. Mest kanske för att det är ett naturligt tillstånd för mig och för att jag har svårt att fungera i allt för planerade miljöer. Jag kanske egentligen har en diagnos...vem vet.

Helgen var i alla fall väldigt efterlängtad och rolig. Fredag bjöd på en årliga surströmmingsfesten med kollegiet. Vi brukar ha kul sånna kvällar och fredagen var inget undantag. Jag, som var nykter, hade hur kul som helst. Jag har helt underbara arbetsvänner.

Lördag var flyttdag för kusinbarn med pojkvän. Bära, packa upp och diska var min lott. Dom kommer att få så fint i huset! Kvällen tillbringade jag med två av mina favvotjejer, S och K, i en soffa hos S. Vi skulle se en film men vi kan som aldrig till skott. Vi hade alldeles för mycket att prata om. Några koppar kaffe senare så var klockan sen natt och vi bestämde oss för att göra om det en annan gång. Förmodligen blir det inge film då heller men det behövs som inte.

Söndag tillbringade jag på ön hos min syster. Fick provköra den nya barnvagnen och umgås med lillan.

Och nu... sitter jag och känner mig redo för dagen. Ska nog hämta mig en kopp kaffe till och surfa runt lite innan jag funderar på lektionsplaneringar och annat viktigt.

Tvångstankar i vardagen

I morse var jag tvungen att låsa upp min nylåsta dörr för att gå in och kolla om jag hade stängt av plattan. Det är inte första gången det händer. Det har hänt förr... jag tror att jag är rädd för att det ska börja brinna. Det är ju så dyrt med eldsvåda. Strykjärn kan jag också kolla en extra gång. Men i övrigt så tror jag att jag är rätt fri från tvångstankar.

Min granne däremot... han har nog ett gäng. Eller, ärligt talat så vet jag bara av en. Vad han sen gör inne i sin lägenhet vill jag nog inte heller veta. Varje gång han låser sin dörr så måste han kolla att det verkligen är låst. Han kollar si så där 40 gånger genom att trycka ner handtaget och dra i dörren. Våra ytterdörrar är alldeles bredvid varandra så jag hör honom varje gång. I går kom jag hem samtidigt som han var på väg att gå ut. Vi hälsade glatt på varandra medan jag låste upp och gick in. Samtidigt som han låste sin dörr och bara kollade handtaget EN gång. Nu ska ni inte tro att han har slutat med tvångskollandet, nej, nej. Väl inne i min lägenhet kunde jag inte låta bli att le - för ute i trapphuset hörde jag hur han smög tillbaka till sin dörr och kollade den extra många gånger.

Så mycket mer än så är inte ok. Det kan alldeles för lätt gå till överdrift. Men nej, att gå på V- och K-brunnar är helt normalt :)

I'm back

Så ja, nu är den frivilliga och ofrivilliga bloggtorkan upphört. Det har varit sjukt mycket att stå i bara. Tiden att sitta vid datorn har inte funnits. Kort kan jag förklara mig med att jag har bott på stugan, flyttat hem, börjat jobba, bott på stuga med en sjuk hund, varit på lägerskola, flyttat hem igen, inte varit uppkopplad på jobbet. Och nu...nu har det blivit vardag igen. Barnen har kommit in i barackerna och jag börjar hitta tillbaka till några av de rutiner jag hade förra året.

Det här ska nog gå bra ska du se.

Den stora dagen

För några år sedan var jag värd på ett bröllop. Mina bästa vänner gifte sig så vi värdar försökte göra deras dag till den mest minnesvärda i deras liv. Ok, det skulle det nog ha blivit även utan våran medverkan men jag vill som ändå ta åt mig liiiite av äran. Det gick faktiskt ganska bra. Utan större missöden så hade vi en rolig kväll. Det var nog 2004-års varmaste dag bara.

Förra året var det dags igen för mig att plocka fram värdandet. Att vara värd är en stor ära, jag känner mig så utvald. Men samtidigt så kräver det en hel del. Och vad otroligt läskigt ifall jag inte skulle kunna leverera. Att jag inte skulle vara nog rolig. Inte nog högtidlig. Inte nog helt enkelt.

Som det är nu är jag väldigt långt ifrån att själv gifta mig. Det fattas rätt så många beståndsdelar. Men när jag gör det så skulle jag vilja ha det så här roligt :)

Sommaren som kom igen

Sommaren kom verkligen igång igen. Solen har strålat som om den inte förstår att semestern snart är slut. För en del. Inte för mig. Än. Hihi. Till och med badvattnet har blivit varmare med tiden. I vanliga fall brukar det vara lite hurvigt och kallt om nätterna, just så pass att man tar på sig långbyxor. Men inte ens så är det. Flera kvällar i veckan har jag begett mig ner till älven efter kl 21 på kvällen. Då ligger vattnet spegelblankt och solen lyser varmt och inbjudande på sin väg ner.

Idag har jag legat på badstranden. Nu menar jag faktiskt den riktiga badstranden, den officiella, stora, Nordens Riviera som den också kallas. Jag, Ami och barnen hade en liten filt och matsäck med oss. Vattnet var varmt och stranden var långgrund. Och ryggen blev bränd.

Nu sitter jag här och tänker på min vän Åsa som går Fjällräven Classic. Jag skulle ha gått med henne men mina knän sa ifrån. Kanske nästa år... Heja Åsa!

Vad heter det?

Efter gårdagens bloggande om deodoranter så föddes det en ny fundering: vad heter själva behållaren som man förvarar deodoranten i? Är det en flaska?

Dagens dilemma

Då och då står jag inför vardagens små dilemman. Små val där utgången på något sätt visar på vad jag är för person. Så vad är jag då för person? Idag på Lindex kände jag mig ytterst rebellisk när jag skulle köpa deo. Den här gången gick jag inte på lukten utan på vad som stod på etiketten. Antiperspirant och så vidare är ju som standard på alla deodoranter now a days så det var inte så att jag valde mellan olika ingredienser, nej, mitt var stod mellan om jag skulle köpa den som hette "Woman" eller den som hette "Girl".

Jag vet inte riktigt hur det här valet/köpet förklarar mig som person men jag är nu stolt ägare av en "Girl"...