Äntligen en lugn stund framför datorn. Det har varit några hektiska dagar. Sen i tisdags kan jag nog säga att jag inte har suttit och vilat mig många stunder. Det har varit bakning, födelsedagskalas, avlivande av hund, bygg, virkning och barndop. Jag känner inte riktigt att jag har fått någon tid för mig själv. Inte för att jag vet vad jag skulle ha gjort ifall jag haft tid. Och jag har ju gjort saker jag själv har bestämt mig för att göra. Livet handlar om val och det är jag själv som har valt att göra allt det här. Så jag kan ju inte skylla på någon annan - alls. Jag vet inte vad det är, men det är bara en känsla i mig som inte känns helt optimalt.
Men det går nog över. Kanske när jag får tvätta håret med både schampo och balsam. Mitt hår känns inte helt igen. Det är mer likt en rotborste än vad det ska... Det kanske går över när jag inser att jag inte behöver ha 440 minuter lektion till veckan för 9orna är ute på prao. Det kanske går över när jag vant mig att Elsa inte kommer att dräggla på mig nå mer. Det kanske går över när livet inte är så hektiskt längre.
Om inte annars så när jag har sett 014 :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Va?? Hur kan man hinna så långt?? Jag förstår inte.
Jag måste få höra mer någon gång snart...
Skicka en kommentar