torsdag 7 maj 2009

Smärta!

Är det ok för en 32-åring att gråta på en affär? Är det ok att skada sig själv så till den milda grad att du vill gå fram till tanten i kassan och be henne trösta? Eller är det bara de högre makternas sätt att säga till mig? Jag ska förklara:

Jag strosade runt lite på mitt Konsum. Jag skulle ju bara ha några liter mjölk men ni vet, det är ju så lätt att det hoppar ner både det ena och det andra i korgen. Från taket hängde en reklamskylt om de nya Magnum-glassarna. En liten Magnum kan ju inte vara så farligt tänkte jag och släntrade bort till frysboxen. Förväntansfullt och sugen tittade jag ner genom glastaket. Nästan så att jag tror att glassarna tittade förväntansfullt upp på mig. Men jag såg inga nya glassar. Blev lite besviken. I en kartong låg glassarna upp och ner och förväntan kom tillbaka. Jag sträckte ut min hand och grep tag i det lilla skjut-handtaget. Locket kärvade lite... jag tog i... locket gled upp med en fart som jag inte hann parera... SMÄRTA! Min tumme kom i kläm mellan de två skjutluckorna. Det gick en stöt genom hela armen, tummen började bulta och blev iskall. Nu sitter jag här och trycker på mellanslag med vänster tumme. Den högra är inte helt sig själv än. Tanten i kassan tyckte att jag skulle sticka ner tummen i frysdisken en stund.

Så, vad skulle jag ha gjort?

Nej, jag köpte ingen glass.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag känner med dig!! Tycker tanten kunde ha bjudit dig på glass som tröst för sveda och värk. Jag som skriver är Anna-Britta, och har nu äntligen hittat hit!

Anna Ekman sa...

Aj! Det var nog bra att du inte köpte någon glass, vem vet hur det skulle ha slutat då?