tisdag 5 januari 2010

Att lida pin är väl ändå att gå för långt?

Igårkväll fick jag ett infall av fåfänga. Eftersom det är vinter - och kallt! ska inte tjata om kylan men det är faktiskt jättekallt! - så känner jag mig blek och glåmig. Ansiktet har inte fått många solminuter på senaste tiden. Jag kommer faktiskt inte ihåg när jag såg solen sist. Måste vara länge sen. Det har i alla fall gjort att jag känner mig vinterblek och alla små skavanker syns mycket lättare. Till exempel de små - dock svarta - fjunen på överläppen. Det är inte så sexigt. Tycker jag. I alla fall inte på mig själv. Klockan halv 1 i natt var det också en bra idé att börja göra något åt det hela. Efter att ha letat runt lite i mitt överfulla badrumsskåp hittade jag ett gammalt paket med strip-wax. Jättebra, tänkte jag.

Nu så här i efterhand hade det varit enklare att gå till solariet idag. Och kanske hade det varit nyttigare att få lite onyttigt uv på sig än att använda mig av vax. Jodå, håren försvann. Så även bitar av huden. Och svullnad uppstod. För att inte tala om smärtan när jag ryckte bort remsan. Jag kunde som bara gå i säng och hoppas att det röda och svullna skulle gå över under natten.

Det hade ju inte varit så farligt om jag bara skulle stanna hemma idag. Dagen efter natten med remsan så att säga. Nej, idag har jag träffat en kompis för första gången på 3 år. Eller att det är "hemvändarkväll" på Havsbadet och jag ska dit.

Svullnaden är borta. Det rosa, ej längre rött tack och lov, går att sminka över :) Och nästa gång jag kommer på saker mitt i natten kanske jag ska skriva ner det på ett papper och läsa det nästa morgon. Är det fortfarande en bra idé kan det oftast vänta till nästa morgon för att utföra. Kanske.

Inga kommentarer: