Att rymma

Idag har det snurrat olika sortets flykttankar i mitt huvud. Det här med vintern känns ju lite overkill. Det är ju mest bara så fördärvat kallt! Min nya basklädkollektion innebär långkalsonger OCH täckbyxor. Den lilla, lilla biten jag har att gå mellan mitt hus till min bil, från bilen in på jobbet gör att mina lager kläder känns befogat. Och nej, det är inte långt nån av sträckorna. Att få rymma iväg till något varmt ställe skulle inte alls vara dumt i nuläget.

Sen vet jag inte vad som sker i mitt liv. Antingen så håller jag på att komma in i någon obehaglig psykisk fas eller så är ungarna lite mer överjävliga än vanligt. Idag har varit en helt sjuk dag på jobbet. Jag har blivit slagen av två olika elever vid två olika tillfällen. Båda var killar och båda gick i samma klass. Vad händer med dagens barn? Den första tyckte att det skulle vara en kul grej att slänga ut sin arm just när fröken gick förbi i korridoren. Så kul för fröken att få två hårda engelskaböcker i bröstet. Jättekul. Jätteskönt. Jätte respektfullt. Jätte...Ja, ja han bad om förlåtelse sen med orden "det var ju bara en kul grej". Jättekul.

Den andra killen busade med en klasskompis, också i korridoren, och buset resulterade i att fröken, ja, jag, fick en full gympapåse i bakhuvudet. Det var inte heller speciellt skönt eller speciellt kul. Ja, den pojken bad också om förlåtelse med orden "alltså, jag skulle ju aldrig har gjort det med flit". Suck...nänä, det var en olycka - men skärpning. Ska du slåss bör du väl ändå träffa den du är ute efter och inte gå på oskyldiga fröknar!?!

Efter händelserna i korridoren så rymde jag till ett av de få ställen på skolan där jag känner mig riktigt tillfreds med mig själv - syslöjden. Nej, jag är inte alls syfröken men det har slumpat sig att jag har ganska lektionsfritt på onsdagar så då kan jag hälsa på där. Passa på att sy en kjol eller liknande. Idag fick jag ge privatlektioner i virkning. För det kan jag! Nästa onsdag har jag redan planerat en ny rymning, oavsett vad som händer i korridoren.

Det kanske bara är ett sportlov vi alla behöver?