De senaste 29 timmarna har varit snudd på overkliga. Jag har lite svårt att komma ihåg alla intryck och att sortera minnena i rätt ordning. Men det jag kan säga är att resan till Stockholm och konserten med Pink helt klart var värt det.
Själva resan dit var bara transport, som resor brukar vara... Vi hann med bil, flyg, buss och tunnelbana innan vi landade på Globen.
Och konserten? Jag har inte nog superlativ att ta till. Den var fantastisk. Hon är en fantastisk artist och hennes show var över förväntan. Vi hade bra platser och stämningen var hög. Både jag och min syster röjde med i låtarna. Jag är egentligen ingen som identifierar mig med musik, eller som tar till musik som uttryckssätt eller ens som terapi så det här är något alldeles ovanligt för mig. Totalt lyckorus från första akorden av introlåten till dess att dom tända lamporna i taket.
I taxin, efter konserten, på väg tillbaka till Arlanda förstod inte chauffören riktigt det här med att vi hade åkt 100mil för en kväll. Vi försökte inte ens argumentera med honom utan satt och småpratade minnen från konserten. Och efter en kort natt så återvände flygplanet med oss.
Nu när jag sitter här hemma kan jag sortera minnena och upplevelserna i lugn och ro. Jag kan också titta på turné-t-shirten. Samma t-shirt som jag har gått omkring i idag på jobbet och skrytit över min upplevelse. För det får man om man varit på konsert. Så det så.
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar