Jag - snäll!

Jag är vanligtvis en mycket snäll person. Kanske lite för snäll ibland. Jag tycker om att ställa upp för folk, tycker om när folk ber mig och saker, tycker om när folk frågar mig om råd. Jag tycker om att vara omtyckt och behövd. Men även jag har gränser...jag försöker träna mig i att säga nej då och då. För att vara för snäll vill jag ju inte heller vara.

Jag har varit hos F på middag. F bor mitt i stan. Mitt i stan kan man även stöta på en del kufiska typer. F har visst några sånna i sitt hus (läs: tvättstuga). När jag skulle hem från F stötte jag på två överförfriskade damer. Idag är onsdag och klockan var inte mycket mer än 20.00, jag dömer ingen men hey, har man tränat på att vara förfriskad så har man. Och det hade damerna. Först ville dom veta när Filmstaden stängde och om man kunde köpa cigaretter där. Det roliga i det är att vi inte har någon Filmstad i vår stad. Vi har en Bio. Jag undrar om tanterna har nån koll på vilken stad dom befinner sig i. Jag tror inte heller att man kan köpa cigaretter på Bion...

Jag pekade i riktning mot närmaste kiosk. Det tyckte inte damerna räckte. Dom ville ha skjuts i min fina bil. Just det, jag har en fin bil och i den ska inga förfriskade tanter åka. Om det nu inte är jag själv och kanske F om några år när vi själva är tanter...

Jag sa alltså nej. Jag ville inte köra tanterna till kiosken, 300m bort. Jag vill inte kalla min osnäll utan mer förnuftig. Jag tränar på att säga nej och ikväll lyckades jag alldeles förträffligt!